1982 - 4 år sedan - 2006
Ja, tänka sig vad tiden går.
Igår, vid kl 23.20 var det 4 år sedan Kenneth omkom. Åren har gått så ruskigt fort nu när man tänker tillbaks - att det har gått hela 4 år.. sedan vi sist pratades vid, såg varandra, ja, sedan han existerade i detta jordeliv.
Under de tre åren som gått har det alltid varit samma väder på mornarna, som det var dendär morgonen vi fick beskedet att han inte fanns längre. Det har alltid varit sol & kvittrande fåglar.
Idag när jag slog upp ögonen var det mulet & 1 plusgrad och inte alls "som det brukar".
Det jag vill säga med det är att - allting inte alltid kommer att vara som det alltid ha varit, som det brukar. Tiden & livet tickar på och minutrarna går.
Mitt liv har tagit en vändning från den dagen för 4 år sedan. Och nu, 4 år efter så lever jag ett liv som jag trivs med och jag har fantastiska människor runtom mig. Jag är lycklig och längtar mer än någonsin efter livet, efter morgondagen och jag ser tillbaks på gårdagen med ett leende utan funderationer.
Man kan säga att jag någonstans har släppt taget, fast det vet ni som har vart med om liknande - att omän du släpper taget betyder det inte att du slutat bry dig och framför allt - du har inte glömt. Du har bara hittat ett sätt att gå vidare och att njuta av det värdefullaste vi har - livet, tots det ärr som har märkt dig och som du alltid kommer att få bära med dig.
Natten till den 26:e mars 2006 har satt sina spår, omän tiden går så kommer den dagen alltid att påminna mig om en tid som varit.
Nu när jag tittar ut ser jag att det snöar, det bildar ett täcke som ska värma dig - för än är det inte vår kära du.
Igår, vid kl 23.20 var det 4 år sedan Kenneth omkom. Åren har gått så ruskigt fort nu när man tänker tillbaks - att det har gått hela 4 år.. sedan vi sist pratades vid, såg varandra, ja, sedan han existerade i detta jordeliv.
Under de tre åren som gått har det alltid varit samma väder på mornarna, som det var dendär morgonen vi fick beskedet att han inte fanns längre. Det har alltid varit sol & kvittrande fåglar.
Idag när jag slog upp ögonen var det mulet & 1 plusgrad och inte alls "som det brukar".
Det jag vill säga med det är att - allting inte alltid kommer att vara som det alltid ha varit, som det brukar. Tiden & livet tickar på och minutrarna går.
Mitt liv har tagit en vändning från den dagen för 4 år sedan. Och nu, 4 år efter så lever jag ett liv som jag trivs med och jag har fantastiska människor runtom mig. Jag är lycklig och längtar mer än någonsin efter livet, efter morgondagen och jag ser tillbaks på gårdagen med ett leende utan funderationer.
Man kan säga att jag någonstans har släppt taget, fast det vet ni som har vart med om liknande - att omän du släpper taget betyder det inte att du slutat bry dig och framför allt - du har inte glömt. Du har bara hittat ett sätt att gå vidare och att njuta av det värdefullaste vi har - livet, tots det ärr som har märkt dig och som du alltid kommer att få bära med dig.
Natten till den 26:e mars 2006 har satt sina spår, omän tiden går så kommer den dagen alltid att påminna mig om en tid som varit.
Nu när jag tittar ut ser jag att det snöar, det bildar ett täcke som ska värma dig - för än är det inte vår kära du.
Jag tänker på dig idag.
Sov gott min vän!
Kommentarer
Trackback